Of every pain there is, I´ve felt this is like never before.

Imorron människor, ska jag ta mig i kragen & leta upp den där förbaskade batteriklumpen till kameran, så den får sin ström. Sen ska jag ta lite bilder, kanske självporträtt, kanske naturbilder eller kanske bilder på djuren. Det vet jag inte, men så fort batteriet är laddat kan jag med 98% lova er att det kommer upp bilder. Nu undrar ni säkert varför jag inte säger 100%? Det är för att mitt minneskort till kameran har blivit så skadat att det ibland inte går att föra över bilder..

Ännu en till arkivbild. Men så går det när man sitter vid pappas dator & sin egna dator är ca 1 mil ifrån..




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

<3

RSS 2.0